Vänskap

 Jag läste på fb om en tacka sina sanna vänner, vilket var väldigt fint gjort. Men det som gjorde att jag reagera är att jag vet att en gemensam vän till oss har känt sig bortglömd och bortstött fast hon försökt att komma nära. När jag var lill liten hade jag en bästis, sedan i tonåren umgicks jag med flera men aldrig nån som var riktigt nära. Sedan på gymnasiet började jag hitta riktigt go vänner igen. Sedan for jag ju som jag tidigare nämnt till USA. Å även när det gäller vänskap förändrades mitt liv till det bättre tack vare USA. Jag hade redan innan jag for flera go och nära vänner men jag fick dessutom fler goa nära vänner och så upptäckte jag tack vare avstånden vilka som verkligen var mina vänner. En sann vän för mig är en vän som man inte jämt behöver prata med eller träffa men då man pratar eller träffas är det som  att komma hem,eller som att det var igår man träffades fast de kan ha gått väldigt lång tid mellan gångerna. En sann vän finns där då man behöver de på olika vis. En sann vän är någon som tycker om mig för min egen skull.
 Då man har familj och man jobbar och barnen skall åka på olika aktiviteter har man inte alltid tid och ork att träffa och umgås med vänner, men jag har väldigt tur för jag har flera sanna vänner. Jag har några i byn där jag bor , några runt Hudik och i Bollnäs, nån runt Stockholm, nån i England och flera i Chicago. De är människor som jag känner att jag gillar, litar på och kan vara mig själv med. De är vänner som när jag träffar känner som jag kommit hem. Det kan ibland dröja år mellan vi träffas men de är ändå mina sanna vänner och jag är tacksam att de finns. Sedan har man ju också vänner som man gillar att umgås men som man ändå inte har lika nära sitt hjärta men som man ändå mår bra av att umgås med och jag har ju flera såna också.
Så med andra ord så är jag lyckligt lottat. Tack att ni finns.

Ta hand om er nu och ge någon en kram idag, visa att ni bryr er och hjälp någon som inte förväntar det så blir jorden lite bättre ställe att vara på Kram Jessica